Min lektion om värmeledning.

Jag har nu genomfört lektionen och Hanna var närvarande och observerade under lektionen. Jag hade delat upp min årskurs 2-3 i två grupper med tvåor för sig och treor för sig. Utifrån ett socio-kulturellt perspektiv så anser jag att grupper om 2 eller 3 var bra och bidrog till att eleverna fick berätta inför varandra om vad de trodde och varför. När eleverna får synliggöra deras olika tankar och funderingar så breddas elevernas kunskaper och erfarenheter.

Jag anser att det första lektions tillfället gick något sämre på grund av tidspress. Eleverna hade goda tankar om värmen och var den kom ifrån. Några elever menade att värmen kommer i från solen medans någon menade att den kom i från oss när vi svettas. Inför lektionen hade vi i gruppen samlat på oss frågor som vi ville ställa inför Concept Cartoon och när jag fråga de någon vecka innan så ställde jag även frågan " vart kommer värme i från?" Det var många av eleverna som hade svar som spisen,värmepannan, elden, himlen och solen. När jag nu lät eleverna få ställa hypoteser på vad som skulle hända med de olika materialen som jag presenterat (koppar, järn, glas och trä) så fick jag svar som" Värmen kommer gå upp i kopparen". Det fanns även andra hypoteser som mer grundade sig på materialets känsla innan vi stoppade ner dem i vattnet. Någon drog då kopplingen till att  "trä blir varm för man eldar det så jag vet att det blir varmt" Det fanns många hypoteser om hur materialen skulle reagera med det varma vattnet.

När nu eleverna fick testa sin hypotes kom de alla ganska snabbt fram till att kopparen blev varmast, det kunde då känna att järnet också var varmt men inte riktigt lika varmt. När eleverna sedan skulle fylla i vår experiment lapp märkte jag hur eleverna satt materialen på rätt plats. Jag hade en tanke om att glas och trä kändes väldigt lika när jag själv utförde experimentet och trodde att eleverna skulle ha problem att urskilja gradskillnaden men där hade jag fel. Eleverna kunde tidigt i experimentet urskilja att materialen blev olika varma, men att koppla detta till värmeledning var det kluriga. När alla elever fått känna efter på deras material och fyllt i om deras hypotes stämde och svarat på om varför den i så fall inte stämde så försökte jag knyta ihop begreppet värmeledning med materialen. Jag frågade klassen om det var någon som hade någon ide om varför kopparn blev varmare än träet. En elev svarade att kopparn sög upp värmen bättre, en annan elev sade att det var för att den var gjord av ett annat material än de andra stavarna. Här tror jag att eleven var ute efter att kopparn är en metall. Hanna hoppas då in med en kommentar om att både kopparn och järnspiken var av metall. Eleverna verkade då greppa att metall var ett ämne som blev varmt eftersom järnet också blivit varmt. Jag introducerade efter någon minut begreppet värmeledning och vad det innebar. Jag förklarade att material har olika värmeledningsförmåga och att det är den som påverkar hur materialet känns när vi har det i varmt vatten. Jag frågade då eleverna om kopparn hade hög eller låg värmeledningsförmåga och fick då svaret att den hade hög  för att den blev så varm. Sen ställde jag om fråga och ville få med alla i klassen och frågade om varför träet inte kändes varmt när vi hade det i de varma vattnet.

Jag pratade också lite snabbt om värmens olika sätt att transporteras, och pratade om strålning och strömning utifrån en eld.  I slutet kopplade jag till korvgrillning och sade att jag skulle ta med mig ett kopparrör och grilla korv och frågade om det var en bra idé. Det var då ingen bra idé enligt eleverna eftersom kopparn blev varm. Jag försökte då få eleverna att använda sig av begreppet värmeledning. Då frågade jag om jag kunde göra ett handtag i något av de andra materialen som vi provat, vi kom fram till att jag då kunde använda mig av trä eftersom det inte blev lika varmt.

Jag kan se att begreppet värmeledningsförmåga var ett svårt begrepp att förstå då de gärna vilja säga att värmen sögs upp eller absorberades.
Jag kopplade till korvgrillning i skogen för att visa att naturvetenskapliga kunskaper går att använda praktiskt och i vardagen. Eleverna förstod att kunskap om materialens olika värmeledningsförmåga var bra att kunna i vardagen.

/ Sofia Wetterbro