måndag 30 april 2012

Baltiska issjön - tappning

Baltiska issjön var en föregångare till Östersjön. Det var en sötvattenssjö som bildades av smältvatten när den skandinaviska inlandsisen Weichselisen (under den senaste skandinaviska istiden) började smälta bort och drog sig norrut för ca 15 000 år sedan. I början hade den sitt utlopp i Öresund.

För ca 11 500 år sedan (I slutet av den Yngre Dryastiden) fick den baltiska issjön ett hastigt slut. Den tappades vid Billingen på drygt ett år på ca 10 000 kubikmeter vatten (jmfr. med dagens Östersjön som rymmer 21 000 kubikmeter vatten). Vattenytan sjönk då med 25 meter ner till havsytans nivå. Detta verkar ha varit en katastrofal tappning. 

Sötvattnet kan idag spåras i sedimentkärnor på Västkusten och i Skagerrak.



















Här kan ni läsa mer.

Min lektion om värmeledning


Innan vi genomförde lektionen fördjupade vi oss värme. Vi behövde vara pålästa om vad värmeledningsförmåga är och även de andra två sätten som värme kan transporteras på (strömning och strålning). Vi behövde kunskap om trä, glas, koppar och järn som ingick i experimentet. Vi fördjupade oss även i begreppet värmekapacitet. Vi gjorde en övergripande lektionsplanering och utgick från de didaktiska frågorna vad, hur och varför.

Jag genomförde en intervju med fyra elever i min vfu-klass för att ta reda på deras förförståelse om värme. När jag frågade vad värme är och var den kommer ifrån sa de: något som är varmt, något som vi kan bli varma av, när solen kommer fram, eld, element, kaminer, ljus och värmefläktar. Frågan om hur man kan veta att något är varmt med hjälp av våra sinnen svarade dem: man kan känna om det är varmt, man kan höra att det sprakar, man kan inte smaka på värme men man kan känna att det är varmt, det kan lukta bränt, man kan inte se att det är varmt. Eleverna sa att det måste finnas värme annars kan vi inte leva eller laga mat. När jag frågade hur vi kunde hålla oss varma eller något annat varmt svarade dem: gosiga filtar, kläder (jacka, termobyxor), värmefiltar, bilen, hus, blodet, man kan skutta, hoppa och springa och tända en brasa. På några frågor frågade jag vad de berodde på eller varför de trodde så men det visste dem inte. Det finns mycket som eleverna skulle kunna lära sig genom fler lektioner om värme och inte bara om värmeledning. Jag kan se att de har en förståelse om vad värme är och därför anser jag att det fungerar att ha en lektion som ger eleverna möjlighet till en mer fördjupad kunskap, nämligen hur värme transporteras genom ledning.

Efter intervjun genomförde jag lektionen i min vfu-klass som består av 18 elever. Sofia var med och observerade. Jag valde att genomföra lektionen i helgrupp. Utifrån elevernas svar på intervjun valde jag att introducera lektionen genom att använda några av frågorna igen fast till hela gruppen. Jag frågade vad värme är och var den kommer ifrån och fick liknande svar som i intervjun. Jag frågade varför vi behöver värme och precis som i intervjuerna sa de att vi måste ha värme för att överleva. Jag vände på frågan och frågade vad som händer om det blir för varmt. En elev svarade att djuren och växterna skulle bli jättetörstiga och då går det åt mer vatten och då kan vattnet ta slut och då dör vi för vi behöver vatten för att kunna leva. Efter diskussionen tog jag fram ett glas och ställde fyra stavar (koppar, järn, glas, trä) i glaset. Jag frågade vad de trodde skulle hända när man stoppar ner dessa fyra i varmt vatten. Jag fick olika svar, bl.a. att det kommer börja koka och att de kommer smälta. Jag valde att introducera med en öppen fråga på grund av att jag ville höra deras funderingar först och inte styra in dem direkt på att de skulle kännas olika varma. Sedan frågade jag vad de trodde de skulle känna om man känner på toppen på de olika materialen. De trodde de skulle kännas varma. Min följdfråga var om de kommer kännas lika varma. De trodde att de inte skulle göra det och då introducerade jag vad experimentet skulle handla om. De fick två och två göra en hypotes och skriva på ett arbetsblad vilken de tror kommer kännas varmast respektive kallast och där emellan.

När eleverna hade skrivit sina hypoteser diskuterade vi i helklass vilken de trodde skulle kännas varmast och varför. Några svarade att när man tillverkar glas är det varmt och därför kommer glas att kännas varmast, trä brinner så den kommer kännas varmast och järn och koppar blir väldigt varma i solen. Efter diskussionen fick de genomföra experimentet och se om hypoteserna stämde. Experimentet fungerade bra eftersom de kände stor skillnad mellan de olika stavarna. När de hade genomfört experimentet och fyllt i arbetsbladet diskuterade vi resultatet i helklass. Alla elever fick samma resultat - koppar kändes varmast, sedan järn, därefter glas och trä kändes kallast. Jag frågade vad de hade testat och eleverna svarade att de hade testat vilka material som blev varmast och kallast. Jag berättade för eleverna att vi hadde undersökt olika materials värmeledningsförmåga, det vill säga hur bra ett material leder värme. Jag kunde se att de förstod vad de hade testat men inte att det kallades för värmeledningsförmåga. Jag frågade vilket av dessa material som hade högst respektive lägst ledningsförmåga och de svarade koppar och trä. Jag sa att de hade fått testat en ny egenskap hos olika material och att egenskapen kallas för värmeledningsförmåga, vilket var syftet med lektionen.

Jag hade tagit med mig ett lock med träknopp, en gjutjärnsgryta, grytlappar och en kastrull med kopparbotten och plasthandtag för att belysa det ur ett vardagsperspektiv. Jag visade grytlocket som hade en träknopp och frågade hur locket skulle kännas om man kokade makaroner. Jag fick som svar att de kommer bli jättevarmt men att träknoppen inte kommer bli det. Jag visade gjutjärnsgrytan och eleverna sa att handtagen kommer bli varma. Jag frågade hur de skulle göra för att ta bort den från plattan. En elev svarade grytlappar och då frågade jag varför man kan använda tyg och de kom fram till att tyg har dålig värmeledningsförmåga. Jag visade botten på den sista kastrullen som var gjord av koppar. Jag frågade varför den var gjord av koppar och fick som svar att koppar leder värme bra och då kommer maten bli varmare fortare. Jag visade handtaget på samma kastrull och frågade eleverna vad de trodde om hårdplast. De kom fram till att hårdplast leder värme dåligt. Avslutningsvis frågade jag varför det är viktigt att känna till om material har bra eller dålig värmeledningsförmåga. En elev sa att det var viktigt eftersom det är bra att veta när man blir stor och att det blev lättare att förstå med kastrullerna. En annan elev sa att det är viktigt så att man inte bränner sig.

Vi samlade elevernas olika hypoteser och gjorde en concept cartoon. Vi valde att använda Concept Cartooon som ett verktyg för utvärdering av elevernas måluppfyllelse cirka två veckor senare. Jag delade ut en concept cartoon till varje elev och de fick enskilt måla i den pratbubbla som de tyckte stämde mest överens. När alla elever var klara diskuterade vi vilken bubbla de hade målat i och varför. Alla elever utom två valde koppar, de andra valde järn. När vi diskuterade i klassen kom de fram till att koppar var den som leder värme bäst och därefter kom järn. Trä och glas leder inte värme lika bra. Eleverna kom inte ihåg ordet värmeledningsförmåga men jag anser att det inte är det viktigaste utan att de viktigaste är att de vet innebörden. Jag kan se att de flesta elever vet att metaller leder värme bra. Syftet med lektionen var att eleverna skulle få undersöka och få förståelse för olika materials ledningsförmåga vilket jag anser lektionen har bidragit med.

Jag är nöjd med lektionen eftersom jag kan se att det under lektionen skedde en lärprocess hos eleverna med hjälp av innehållet. Det har skett en förändring då de har förstått något som de tidigare har erfarit på ett nytt sätt. Det har med andra ord skett en förändring från att inte ha kunskap om olika materials värmeledningsförmåga till att känna till begreppets innebörd och hur det kan vara användbart i elevernas vardag. Detta kan jag se eftersom ingen elev ställde rätt hypotes men efter experimentet, diskussionen i helgrupp och utvärdering med hjälp av concept cartoon har ändrat sina uppfattningar om fenomenet. Eleverna har på så sätt fått nya redskap att hantera sin vardag. För att få igång elevernas lärprocess kan jag se att jag som lärare ställde öppna och utforskande frågor, jag möjliggjorde samspel i olika former, jag uppmuntrade till att eleverna fick möjlighet att uttrycka sina tankar. Jag gjorde detta genom innehållet då de fick genomföra ett experiment, jag visade konkreta exempel, de fick samtala två och två och i helklass. Jag behövde därför vara väl inläst på innehållet. Jag kan se att eleverna fick möjlighet att uppleva, undersöka och upptäcka.

/ Hanna Tornblad

fredag 13 april 2012

Lundväxter

Lundväxter är den typ av växter som vanligtvis förkommer i fältskiktet.

Fältskikt kallas den vegetation som växter närmast marken. 



En lundväxt är Lundviva. Lundvivan är 15-25 cm hög och blommar i maj. Arten är sällsynt och fridlyst. 

En annan av dessa lundväxter är Lundkardborre. Denna art växer i lundar och kulturmarker. Lundkardborren kan bli upptill 1,5 meter hög. 

Lundgröe är ett skuggälskade gräs som bildar täta tuvor.Lundgröet förkommer i dunkel, gärna klippig eller stenig lund- och skogsmark.




Ytterligare några Lundväxter är tandrot, myskmadra, storrams,
skogsbingel, desmeknopp, vårärt, blåsippa, nästrot, ramslök, hässleklocka, ängsfräken,majbräken,kransrams och lundstjärnblomma.


mer information finns här:
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/natura-2000/bevarandeplaner/Sk%C3%B6vde/hene-se0540150.pdf



Jag har också hittat information om Lundväxter i boken Nordens Flora skriven av Bo Nylén.


/ Sofia Wetterbro

Dino seminarium 13/4

Vi anser att Dinos bedömningsmatris verkar bra på grund av att den är kopplad till LGR11.
Det finns även frågor att ställa till eleverna för att ta reda på elevers förståelse och vilken nivå de ligger på. Teoretiskt verkar det bra men vi har svårt att se hur vi ska kunna tillämpa detta i praktiken på grund av tidsaspekten eftersom det kan vara svårt att som lärare följa alla elevers lärande samt att bedömningar även ska ske i andra ämnen. Svårt att se utifrån ett lärandetillfälle vad eleverna kan.
Kompetensprofilen är bra då förmågorna som eleverna ska utveckla är tydliga.

Vi har diskuterat några av dessa förmågor som ingår i kompetensprofilen utifrån våra lektioner. Vi har då insett att det här är en bra grund att använda sig av då man som lärare kan få tips och idéer för hur bedömningarna ska ske och fortsättningsvis ska kunna utvecklas.

/ Sofia, Hanna, Karin, Sara

torsdag 12 april 2012

Min lektion

Min lektion om värmeledningsförmåga valde jag att ha i halvklass. Det gav mig mer tid att hinna gå runt att lyssna på elevernas diskussioner och vara mer delaktig i elevernas lärande. Det var också en fördel för mig eftersom jag efter första lektionen hann diskutera en del med min handledare om vad jag kunde göra annorlunda till nästa lektion.

Min första lektion gick bra, men en del elever hade svårt att förstå vad exakt det var de skulle göra/ få fram av experimentet. Så till nästa lektion gick jag mer ingåene igenom på tavlan vad de skulle göra. Den andra lektionen gick jättebra. Alla elever var engagerade och verkade tycka det vara roligt. Det var spännande att gå runt och lyssna och prata med eleverna under "experimentstunden". Flera utav eleverna trodde att glas skulle vara varmast eftersom glasen är så varma när man plockar ur dem ur diskmaskien. På så viss kom vi in på värmekapacitet. För att koppla värmeledningsförmåga till barnens vardag pratade vi om när man badar bastu och när man grillar korv. När vi prata om korvgrillning kom vi också in på de två andra sätten värme transpoteras på, vilket jag ansåg var viktigt att nämna så de inte tror att värme endast kan ledas. Diskussionerna var många och det var inte någa problem att koppla detta fenomen till barnens vardag.

Jag fick känslan av att de flesta förstod begreppet värmeledningsförmåga. I slutet av lektionen pratade vi om varför det är bra att veta om hur värme transporteras och jag ställde några frågor till eleverna för att se att de hade förstått.

/ Sara Sjöström

Västgötabergen och dess ingående bergarter

Västergötlands platåberg är berg med branta sidor och horisontell överyta. Berget består av flera skikt av sedimentära bergarter som avlagrats under flera miljoner år.  För 250 miljoner år sedan skedde vulkanutbrott som gjorde att magma åkte upp i sprickor i bergen som täckte de sedimentära bergarterna. Då bildades den bergart som kallas diabas som skyddar de underliggande lagren mot erosion.  Diabasen utgör bergens topp och därunder finns bl.a. lager av kalk som bidragit till bergens unika natur, speciellt i sluttningarna runt bergen.  Några kända platåberg i Västergötland är Kinnekulle, Billingen, Mösseberg, Hunneberg och Halleberg. Urberget kring Billingen och Kinnekulle bildades för ca 1700-1670 miljoner år sedan och består av granit och tonalit. Sedimentär bergart är en av de tre övergripande bergartsgrupperna. Sedimentära bergarter finns över hela världen, men utgör endast 5 % av jordskorpan. De vanliga sedimentära bergarterna är kalksten, gråvacka, sandsten och skiffer.
  • Klastiska sedimentära bergarter - bildas genom sedimentation eller avsättning av vittringsprodukter från andra bergarter, exempelvis granit och sandsten.
  • Avlagringar av biokemisk aktivitet ger upphov till biogena sedimentära bergarter så som kalksten och kol.
  • Kemisk utfällning i främst marina eller extrema miljöer kan också bilda sedimentära bergarter, till exempel gips.

Västgötabergen består av urberg som främst består av gnejs och granit, sandsten, alunskiffer som bildades av näringsrik lera och slam, kalksten, lerskiffer och till sist diabasen som är lava som stelnat för flera miljoner år sedan.


Källa:
Wikipedia

/ Sara Sjöström

onsdag 11 april 2012

Jordprofil, podsolprofil & brunjord

JORDPROFIL

Om man gör ett snitt genom jordens skikt kan man få fram dess jordprofil. När man gräver fram en jordprofil bör man vara försiktig så att den inte förstörs. Jordmånens skikt kallas för horisonter och delas in i O-horisont (organogen horisont), A-horisont (urlakningshorisont), B-horisont (anrikningshorisont) och C-horisont (opåverkad horisont).

 

PODSOLPROFIL

Podsoljord är Sveriges vanligaste jordmån som täcker ungefär halva landytan. Podsoljorden finns framförallt i barr- och granskog. Skikten i podsoljord delas in i:
  • Humus (O-horisont): ett mörkt skikt (några cm). Beroende på jordmån kan humus delas in i mår, mull, torv eller dy.  Humusskiktet i podsoljord kallas mårskikt. Består av nedbrutna växt- och djurdelar, som har börjat att brytas ner.
  •  Blekjord (E-horisont): en vitt, gråaktigt skikt (ca 1 dm tjockt). Att jorden har bleknat beror på att det mesta organiska innehållet har urlakats, vilket innebär att jordens näringsämnen har utlösts och forslats bort av surt regn (som har orsakas av fossila bränslen). 
  •   Rostjord (B-horisont): Detta lager består av vattenlösliga ämnen från blekjorden. Det är ett rött eller brunsvart skikt (2-3 dm tjockt) och färgen beror på att järnföreningar har fällts ut som rost. Ju rödare detta skikt är, desto sämre växtlighet har det.
  • Mineraljord (C-horisont): Det understa skiktet som består av nedbrutet mineral. Jorden här är i stort sett opåverkad  av det som sker längre upp då den ligger så djupt ner i marken.

 

BRUNJORD

Brunjord är en jordmån som förekommer i lövskogar. Brunjord är bördigare än podsoljord och funkar därför bra som jordbruksjord. Brunjordens skikt är inte så tydliga och det är svårt att se de olika lagren i jordprofilen.

                                                         







Referenser:

Wikipedia

tisdag 10 april 2012

Concept Cartoon







Frågor inför handledning 3

Ska vi ha med formler i vår redovisning?
Ska vi ställa frågor innan, under eller efter redovisningen till publiken?
Vad är det för frågor vi ska ställa? Ämnesteoretiska eller ämnesdidaktiska frågor?
Är det vi eller publiken som ska ställa frågor?

Vi vill även ställa frågor om upplägget på den skriftliga rapporten på max 2000 ord.

/ grupp 1b