Innan vi genomförde
lektionen fördjupade vi oss värme. Vi behövde vara pålästa om vad värmeledningsförmåga
är och även de andra två sätten som värme kan transporteras på (strömning och
strålning). Vi behövde kunskap om trä, glas, koppar och järn som ingick i
experimentet. Vi fördjupade oss även i begreppet värmekapacitet. Vi gjorde en
övergripande lektionsplanering och utgick från de didaktiska frågorna vad, hur
och varför.
Jag genomförde en intervju med fyra elever i min vfu-klass
för att ta reda på deras förförståelse om värme. När jag frågade vad värme är och var den kommer ifrån sa de:
något som är varmt, något som vi kan bli varma av, när solen kommer fram, eld,
element, kaminer, ljus och värmefläktar. Frågan om hur man kan veta att något är
varmt med hjälp av våra sinnen svarade dem: man kan känna om
det är varmt, man kan höra att det sprakar, man kan inte smaka på värme men man
kan känna att det är varmt, det kan lukta bränt, man kan inte se att det är varmt. Eleverna sa att det måste finnas värme annars kan vi inte leva eller laga mat. När jag frågade hur vi kunde hålla oss
varma eller något annat varmt svarade dem: gosiga filtar, kläder (jacka,
termobyxor), värmefiltar, bilen, hus, blodet, man kan skutta, hoppa och springa
och tända en brasa. På några frågor frågade jag vad de berodde på eller varför de
trodde så men det visste dem inte. Det finns mycket som eleverna skulle kunna
lära sig genom fler lektioner om värme och inte bara om värmeledning. Jag
kan se att de har en förståelse om vad värme är och därför anser jag att det
fungerar att ha en lektion som ger eleverna möjlighet till en mer fördjupad
kunskap, nämligen hur värme transporteras genom ledning.
Efter intervjun genomförde jag lektionen i min vfu-klass som
består av 18 elever. Sofia var med och observerade. Jag valde att genomföra
lektionen i helgrupp. Utifrån elevernas svar på intervjun valde jag
att introducera lektionen genom att använda några av frågorna igen fast till hela gruppen. Jag frågade vad
värme är och var den kommer ifrån och fick liknande svar som i intervjun. Jag frågade
varför vi behöver värme och precis som i intervjuerna sa de att vi
måste ha värme för att överleva. Jag vände på frågan och frågade vad som händer
om det blir för varmt. En elev svarade att djuren och växterna skulle bli
jättetörstiga och då går det åt mer vatten och då kan vattnet ta slut och då
dör vi för vi behöver vatten för att kunna leva. Efter diskussionen tog jag
fram ett glas och ställde fyra stavar (koppar, järn, glas, trä) i glaset. Jag
frågade vad de trodde skulle hända när man stoppar ner dessa fyra i varmt
vatten. Jag fick olika svar, bl.a. att det kommer börja koka och att de kommer smälta. Jag
valde att introducera med en öppen fråga på grund av att jag ville höra deras
funderingar först och inte styra in dem direkt på att de skulle kännas olika
varma. Sedan frågade jag vad de trodde de skulle känna om man känner på toppen på
de olika materialen. De trodde de skulle kännas varma. Min
följdfråga var om de kommer kännas lika varma. De trodde att de inte
skulle göra det och då introducerade jag vad experimentet skulle handla om. De
fick två och två göra en hypotes och skriva på ett arbetsblad vilken de tror kommer
kännas varmast respektive kallast och där emellan.
När eleverna hade skrivit sina hypoteser diskuterade vi i
helklass vilken de trodde skulle kännas varmast och varför. Några svarade att när
man tillverkar glas är det varmt och därför kommer glas att kännas varmast, trä
brinner så den kommer kännas varmast och järn och koppar blir väldigt varma i
solen. Efter diskussionen fick de genomföra experimentet och se om hypoteserna
stämde. Experimentet fungerade bra eftersom de kände stor skillnad mellan de
olika stavarna. När de hade genomfört experimentet och fyllt i arbetsbladet
diskuterade vi resultatet i helklass. Alla elever fick samma resultat - koppar
kändes varmast, sedan järn, därefter glas och trä kändes kallast. Jag frågade
vad de hade testat och eleverna svarade att de hade testat vilka material som
blev varmast och kallast. Jag berättade för eleverna att vi hadde undersökt
olika materials värmeledningsförmåga, det vill säga hur bra ett material leder
värme. Jag kunde se att de förstod vad de hade testat men inte att det kallades
för värmeledningsförmåga. Jag frågade vilket av dessa material som hade högst respektive
lägst ledningsförmåga och de svarade koppar och trä. Jag sa att de hade fått
testat en ny egenskap hos olika material och att egenskapen kallas för
värmeledningsförmåga, vilket var syftet med lektionen.
Jag hade tagit med mig ett lock med träknopp, en
gjutjärnsgryta, grytlappar och en kastrull med kopparbotten och plasthandtag
för att belysa det ur ett vardagsperspektiv. Jag visade grytlocket som hade en
träknopp och frågade hur locket skulle kännas om man kokade makaroner. Jag fick
som svar att de kommer bli jättevarmt men att träknoppen inte kommer bli det.
Jag visade gjutjärnsgrytan och eleverna sa att handtagen kommer bli varma. Jag frågade hur de skulle göra för att ta bort den
från plattan. En elev svarade grytlappar och då frågade jag varför man kan använda
tyg och de kom fram till att tyg har dålig värmeledningsförmåga. Jag visade botten
på den sista kastrullen som var gjord av koppar. Jag frågade varför den var
gjord av koppar och fick som svar att koppar leder värme bra och då kommer maten bli varmare fortare. Jag
visade handtaget på samma kastrull och frågade eleverna vad de trodde om hårdplast.
De kom fram till att hårdplast leder värme dåligt. Avslutningsvis frågade jag varför
det är viktigt att känna till om material har bra eller dålig
värmeledningsförmåga. En elev sa att det var viktigt eftersom det är bra att
veta när man blir stor och att det blev lättare att förstå med kastrullerna. En
annan elev sa att det är viktigt så att man inte bränner sig.
Vi samlade elevernas olika hypoteser och gjorde en concept
cartoon. Vi valde att använda Concept Cartooon som ett verktyg för utvärdering
av elevernas måluppfyllelse cirka två veckor senare. Jag delade ut en concept
cartoon till varje elev och de fick enskilt måla i den pratbubbla som de tyckte
stämde mest överens. När alla elever var klara diskuterade vi vilken bubbla de
hade målat i och varför. Alla elever utom två valde koppar, de andra valde
järn. När vi diskuterade i klassen kom de fram till att koppar var den som
leder värme bäst och därefter kom järn. Trä och glas leder inte värme lika bra.
Eleverna kom inte ihåg ordet värmeledningsförmåga men jag anser att det inte är
det viktigaste utan att de viktigaste är att de vet innebörden. Jag kan se att de flesta
elever vet att metaller leder värme bra. Syftet med lektionen var att
eleverna skulle få undersöka och få förståelse för olika materials ledningsförmåga
vilket jag anser lektionen har bidragit med.
Jag är nöjd med lektionen eftersom jag kan se att det under
lektionen skedde en lärprocess hos eleverna med hjälp av innehållet. Det har skett
en förändring då de har förstått något som de tidigare har erfarit på ett nytt
sätt. Det har med andra ord skett en förändring från att inte ha kunskap om
olika materials värmeledningsförmåga till att känna till begreppets innebörd
och hur det kan vara användbart i elevernas vardag. Detta kan jag se eftersom
ingen elev ställde rätt hypotes men efter experimentet, diskussionen i helgrupp
och utvärdering med hjälp av concept cartoon har ändrat sina uppfattningar om
fenomenet. Eleverna har på så sätt fått nya redskap att hantera sin vardag. För
att få igång elevernas lärprocess kan jag se att jag som lärare ställde öppna
och utforskande frågor, jag möjliggjorde samspel i olika former, jag
uppmuntrade till att eleverna fick möjlighet att uttrycka sina tankar. Jag
gjorde detta genom innehållet då de fick genomföra ett experiment, jag visade konkreta exempel, de fick samtala två
och två och i helklass. Jag behövde därför vara väl inläst på innehållet. Jag kan se
att eleverna fick möjlighet att uppleva, undersöka och upptäcka.
/ Hanna Tornblad
