Klappersten
Klapperstenar är mindre stenar som består av grovt
svallsediment. De har, genom friktion, slipats och rundats mot varandra. Det
krävs vatten i rörelse och det tar lång tid innan de blir rundade och slipade
mot varandra. De är vanligt förekommande vid stränder på Sveriges ost- och
västkust. Klapperstenar kan bilda väldiga vallar längs stranden, t.ex. vid
Gotlands nordliga kust så kallad ”stenkust”. På Öland, norr om Byxelkrok, finns
det ett välkänt område med klapperstenar som kallas för klapperstensfält som
heter Neptuni åkrar. Växtligheten kan variera på de olika klapperstensfälten.
Är det ett tjockt lager av klapperstenar förhindrar det växtligheten. Om det är
ett tunt lager kan fröer få fäste och börja gro
Referenser:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Klapperstenar
http://sv.wikipedia.org/wiki/Klapperstensf%C3%A4lt
http://www.geocaching.com/seek/cache_details.aspx?guid=766ab624-9306-47eb-9056-e07ec437fe61
http://sv.wikipedia.org/wiki/Klapperstenar
http://sv.wikipedia.org/wiki/Klapperstensf%C3%A4lt
http://www.geocaching.com/seek/cache_details.aspx?guid=766ab624-9306-47eb-9056-e07ec437fe61
Geologiska
tidsperioder (geologisk tidsskala)
För att se
bilder på den geologiska tidsskalan se länkarna nedan.
Vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av
jordskorpans berg- och jordarter kallas för geologi. Den geologiska tidsskalan sträcker sig från
det att jorden skapades (drygt 4,5 miljarder år sedan) fram tills idag. Den är
indelad i olika kategorier. Metoder som används för att definiera de olika
tidsenheterna är biostratigrafi och radiometriska dateringsmetoder inom geokronologin.
Med hjälp av dessa metoder kan man få fram absoluta åldrar på olika sorters
bergarter.
Den geologiska tidsskalan är indelad i fyra eoner, hadeikum,
arkeikum, proterozoikum och Fanerozoikum.
Hadeikum kallas den eon när jorden bildades.
Arkeikum kallas den eon som är efter Hadeikum och fram tills för 2500 miljoner år sedan. Här uppkom livet som dock endast bestod av enkla encelliga organismer.
Proterozoikum är en tidseon från 2500 miljoner år sedan tills för 540 miljoner år sedan. Under denna eon bildades mycket av berggrunden i Sverige som vi idag kallar för urberg. Livet förblev outvecklat. Dessa tre eoner har ett övergripande namn som kallas för Prekambrium.
Nästa eon från 540 miljoner år sedan och framåt kallas för Fanerozoikum. Det skedde en stor utveckling av flercelliga växter och djur. De levde först i havet och senare även på land. Denna eon är mer detaljerade olika eror, perioder, epoker och åldrar. Fanerozoikum delas in i tre eror, Paleozoikum, Mesozoikum och Kenozoikum. Vidare delas dessa in i perioderna Kambrium, Ordovicium, Silur, Devon, Karbon, Perm, Trias, Jura, Krita, Tertär och Kvartär. Denna indelning växte fram under 1800-talet och grundar sig på de fossiler som var typiska i de sedimentära bergarterna från de olika tidsperioderna. Mellan många av dessa tidsperioder skedde massutdöenden av olika livsformer. Mellan t.ex. tidsperioden Krita och Tertiär utrotades dinosaurierna. Evolutionen ny fart och nya livsformer utvecklades på så sätt.
Hadeikum kallas den eon när jorden bildades.
Arkeikum kallas den eon som är efter Hadeikum och fram tills för 2500 miljoner år sedan. Här uppkom livet som dock endast bestod av enkla encelliga organismer.
Proterozoikum är en tidseon från 2500 miljoner år sedan tills för 540 miljoner år sedan. Under denna eon bildades mycket av berggrunden i Sverige som vi idag kallar för urberg. Livet förblev outvecklat. Dessa tre eoner har ett övergripande namn som kallas för Prekambrium.
Nästa eon från 540 miljoner år sedan och framåt kallas för Fanerozoikum. Det skedde en stor utveckling av flercelliga växter och djur. De levde först i havet och senare även på land. Denna eon är mer detaljerade olika eror, perioder, epoker och åldrar. Fanerozoikum delas in i tre eror, Paleozoikum, Mesozoikum och Kenozoikum. Vidare delas dessa in i perioderna Kambrium, Ordovicium, Silur, Devon, Karbon, Perm, Trias, Jura, Krita, Tertär och Kvartär. Denna indelning växte fram under 1800-talet och grundar sig på de fossiler som var typiska i de sedimentära bergarterna från de olika tidsperioderna. Mellan många av dessa tidsperioder skedde massutdöenden av olika livsformer. Mellan t.ex. tidsperioden Krita och Tertiär utrotades dinosaurierna. Evolutionen ny fart och nya livsformer utvecklades på så sätt.
Referenser:
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/jordklotetsutveckling/dengeologiskatidsskalan.1383.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/Geologisk_tidsskala
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/jordklotetsutveckling/attmatageologisktid.184.html
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/jordklotetsutveckling/dengeologiskatidsskalan.1383.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/Geologisk_tidsskala
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/jordklotetsutveckling/attmatageologisktid.184.html
/ Hanna Tornblad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar