JORDPROFIL
Om man gör ett snitt genom jordens skikt kan man få fram dess jordprofil. När man gräver fram en jordprofil bör man vara försiktig så att den inte förstörs. Jordmånens skikt kallas för horisonter och delas in i O-horisont (organogen horisont), A-horisont (urlakningshorisont), B-horisont (anrikningshorisont) och C-horisont (opåverkad horisont).PODSOLPROFIL
Podsoljord är
Sveriges vanligaste jordmån som täcker ungefär halva landytan. Podsoljorden
finns framförallt i barr- och granskog. Skikten i podsoljord delas in i:
- Humus (O-horisont): ett mörkt skikt (några cm). Beroende på jordmån kan humus delas in i mår, mull, torv eller dy. Humusskiktet i podsoljord kallas mårskikt. Består av nedbrutna växt- och djurdelar, som har börjat att brytas ner.
- Blekjord (E-horisont): en vitt, gråaktigt skikt (ca 1 dm tjockt). Att jorden har bleknat beror på att det mesta organiska innehållet har urlakats, vilket innebär att jordens näringsämnen har utlösts och forslats bort av surt regn (som har orsakas av fossila bränslen).
- Rostjord (B-horisont): Detta lager består av vattenlösliga ämnen från blekjorden. Det är ett rött eller brunsvart skikt (2-3 dm tjockt) och färgen beror på att järnföreningar har fällts ut som rost. Ju rödare detta skikt är, desto sämre växtlighet har det.
- Mineraljord (C-horisont): Det understa skiktet som består av nedbrutet mineral. Jorden här är i stort sett opåverkad av det som sker längre upp då den ligger så djupt ner i marken.
BRUNJORD
Brunjord är en
jordmån som förekommer i lövskogar. Brunjord är bördigare än podsoljord och
funkar därför bra som jordbruksjord. Brunjordens skikt är inte så tydliga och
det är svårt att se de olika lagren i jordprofilen.
Referenser:
Wikipedia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar