onsdag 11 april 2012

Jordprofil, podsolprofil & brunjord

JORDPROFIL

Om man gör ett snitt genom jordens skikt kan man få fram dess jordprofil. När man gräver fram en jordprofil bör man vara försiktig så att den inte förstörs. Jordmånens skikt kallas för horisonter och delas in i O-horisont (organogen horisont), A-horisont (urlakningshorisont), B-horisont (anrikningshorisont) och C-horisont (opåverkad horisont).

 

PODSOLPROFIL

Podsoljord är Sveriges vanligaste jordmån som täcker ungefär halva landytan. Podsoljorden finns framförallt i barr- och granskog. Skikten i podsoljord delas in i:
  • Humus (O-horisont): ett mörkt skikt (några cm). Beroende på jordmån kan humus delas in i mår, mull, torv eller dy.  Humusskiktet i podsoljord kallas mårskikt. Består av nedbrutna växt- och djurdelar, som har börjat att brytas ner.
  •  Blekjord (E-horisont): en vitt, gråaktigt skikt (ca 1 dm tjockt). Att jorden har bleknat beror på att det mesta organiska innehållet har urlakats, vilket innebär att jordens näringsämnen har utlösts och forslats bort av surt regn (som har orsakas av fossila bränslen). 
  •   Rostjord (B-horisont): Detta lager består av vattenlösliga ämnen från blekjorden. Det är ett rött eller brunsvart skikt (2-3 dm tjockt) och färgen beror på att järnföreningar har fällts ut som rost. Ju rödare detta skikt är, desto sämre växtlighet har det.
  • Mineraljord (C-horisont): Det understa skiktet som består av nedbrutet mineral. Jorden här är i stort sett opåverkad  av det som sker längre upp då den ligger så djupt ner i marken.

 

BRUNJORD

Brunjord är en jordmån som förekommer i lövskogar. Brunjord är bördigare än podsoljord och funkar därför bra som jordbruksjord. Brunjordens skikt är inte så tydliga och det är svårt att se de olika lagren i jordprofilen.

                                                         







Referenser:

Wikipedia

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar