Litteraturseminarium (20/1-2012) utifrån Wickman och Persson (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan: en ämnesdidaktisk vägledning.
Under seminariet diskuterade vi ett antal frågor och kom fram till följande:
Det räcker inte med 3,5 års utbildning för att lärare ska ha
kompetens i de sju olika kunskapsområdena som beskrivs i boken. Vi kom
fram till att lärarutbildningen är grunden. Vi är inte färdiga lärare
när vi har gått klart utbildningen utan lärandet i yrket är livslångt.
När vi kommer ut i arbetslivet kan vi börja tillämpa de metoder och
modeller som utbildningen har gett oss. Vi har inte lärt oss allt genom
utbildningen. Dock är det inte fler år i utbildning som behövs utan det
är viktigt att blivande lärare får komma ut i skolan och testa sig fram
för att få ökad kompetens i de sju kunskapsområdena. Det är viktigt att
skaffa sig relevanta erfarenheter i arbetslivet eftersom vi tror att
yrkeserfarenhet ökar lärarens kunskap i de olika kunskapsområdena. Att
gå fortbildning och kompetensutveckling ökar också lärarens kunskap.
Vi diskuterade vilka metoder läraren kan använda sig av i
undervisningen och hur man kan anpassa experimenten så att det passar
alla elever. Det går inte att anpassa sin undervisning så att det ska
passa alla elevers behov dock kan läraren sträva efter det. Det är
viktigt att variera innehållet och metoden. Eleverna har olika
erfarenheter av ett fenomen. Svårigheten ligger i att läraren behöver
variera sin metod och kunna förklara ett fenomen på olika sätt. Läraren
ska alltid göra sitt bästa för att det ska bli så bra som möjligt för
eleven. Det är betydelsefullt att varva praktiskt och teoretiskt arbete
och att vara ute och inne i undervisningen. Läraren är inte begränsad
av materialet utan det är bara fantasin som sätter gränser. Vi har också
kommit fram till att det finns nästintill obegränsat med material som
en lärare kan använda sig av. Det är viktigt att läraren visar eleverna
vad det är eleverna ska kunna. Det kan också behövas flera olika
experiment för att förklara ett fenomen. Det är då viktigt att förklara
hur de olika experimenten kopplas samman.
Vi anser att det ska finnas en balans mellan lärares kreativitet och
bra no-utrustning. Om läraren ska använda sig av no-utrustning är det
viktigt att läraren vet hur utrustningen ska användas. Vi tror att det
är ofta förekommande att lärare använder sig av tekniskt material för
att studera och förstå naturvetenskapen. Utrustningen ska även vara
enkel för eleverna att använda. No-utrustningen kan inspirera och
motivera eleverna. Detta kan också läraren göra genom att vara kreativ
och fantasifull. Lärares erfarenheter är också betydelsefullt.
Under seminariet diskuterades även om de sociala egenskaperna är
viktigare än ämneskunskaper. Vi kom fram till att det beror på elevernas
ålder. Det är viktigare med de sociala egenskaperna i de lägre
åldrarna. Lärarna måste bemöta eleverna på ett bra sätt och även få med
sig eleverna. De sociala egenskaperna är en förutsättning för att
eleverna ska kunna ta till sig ämneskunskaper. Därför behöver lärarna en
social kompetens och även lära sina elever detta.
//
Grupp 1a- Emelie Sieverthson, Therese Skoglöf, Rosanna Pontén, Viola, Christina Johansson
Grupp 1b- Hanna Tornblad, Karin Widell, Sara Sjöström, Sofia Wetterbro,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar