Litteraturseminarium 27/1

Litteraturseminarium 27/1 2012, utifrån Andersson (2008): Grundskolans naturvetenskap – helhetssyn, innehåll och progression.

Under seminariet den 27 januari diskuterade vi integration utifrån Andersson (2008). När vi talade om hur undervisningen/en lektion bör läggas upp ansåg vi att det är bättre att utgå ifrån en helhet från början, för att sedan gå in mer detaljerat på delarna. Vi talade om att ha ett tema att utgå ifrån, där läraren först presenterar helheten för eleverna (t.ex. ”energi”), för att sedan bryta ned det i delar (t.ex. ”rörelseenergi”, ”värmeenergi”). Vi anser att detta passar bättre i de tidiga åldrarna, då de (antagligen) ännu inte har någon direkt grund att stå på i undervisningen. Vi talade om att lägga en grund för dem och sedan gå in mer detaljerat på delar inom det temat. På så viss kan man alltid koppla tillbaka till och påminna om helheten, för att göra det lättare för eleverna att förstå och hålla reda på vad vi gör, samt ge fokuset en större mening. Varken vuxna eller barn har helheten inom något nytt från början och därför anser vi att man skall börja brett, i grunden, för att bygga på mer detaljerat senare.

Vi talade om Anderssons (2008) överordnade begrepp, nämligen ”energi”, ”materia”, ”liv” och ”teknik”, vilka även Dimenäs tog upp under sin föreläsning på skolan tidigare på dagen. Vi kom fram till att Andersson diskuterar hur man som lärare kan arbeta med de olika kategorierna, som att t.ex. fokusera på underordnade begrepp inom respektive kategori (som ”rörelseenergi” när man talar om energi, eller ”materiens uppbyggnad” när man talar om materia), medan Dimenäs under sin föreläsning talade om dem tillsammans; hur vi kan integrera dem/hur de kan integreras alla fyra i ett tema.

Som tidigare nämnt anser vi att det bästa sättet att bygga upp undervisning för elever i tidiga åldrar är att arbeta tematiskt, vilket vi kom fram till när vi diskuterade vilka helheter som skall ingå i undervisningen. Andersson talar om några grundformer av integration (t.ex. ”rumsintegration” och ”kategoriintegration”) och vi anser att dessa kan finnas i alla ämnen och teman. Det kanske inte är passande att se till alla samtidigt, men man skulle kunna utgå ifrån vilken som. Vi talade även om ämnesintegration, t.ex. att man under en naturvetenskaplig lektion integrerar innehåll och mål som skall uppnås inom svenskan, då med utgångspunkt i läroplaner och kommentarmaterial till dessa.

Vi kom under seminariets gång fram till att integration är positivt, men att en nackdel kan vara vid utvärdering och bedömningen. Betygsätter vi naturvetenskap istället för fysik, kemi och biologi kan en elev misslyckas med allt, för att han/hon inte nådde ett mål inom det som annars skulle vara fysiken, till exempel. Vi anser dock att det i sådana fall är lärarens jobb att hjälpa eleven uppnå det målet, men det är den nackdelen vi ser med blockbetyg (Andersson, 2008). Det kan även bli ”orättvist” för olika elever i olika klasser, beroende på hur noga deras lärare är och hur en specifik lärare tolkar målen. Vi kom dock fram till att det aldrig kan bli helt rättvist och att vi bara kan se till oss själva och hur vi hanterar situationerna som uppstår inom vårt läraryrke.

En annan viktig aspekt inom utvärdering av en elev är att veta var de ligger från början/vad de redan kan, samt vilket fokus vi har på vart vi vill att de skall komma (de skall ju ändå vidare i sin utbildning efter årskurs tre). Det kan anses lätt att utvärdera deras förmåga att ”rabbla” fakta, men vad förstår de egentligen och vad är deras förutsättningar för att nå den förståelsen? Vi diskuterade vikten av att prata med barnen och se inte bara resultatet, utan vägen dit. Det är svårt dock att fånga varje tillfälle då vi skulle märka att de förstått något, men det är viktigt att ha det i åtanke och försöka nå dit med varje elev.
Det är viktigare att eleverna förstår än att de på ett prov kan ”rabbla” kunskapen!

Mot slutet av seminariet återgick vi till att tala om helhet och delar och kom då in på vikten i att kunna se undervisningen från barnens perspektiv. Det må vara enkelt för oss som lärare att förstå helheten och delarna av den, men då har ju vi redan en kunskapsbild inom ämnet/temat. Vi anser att man måste kunna vara flexibel och fånga tillfället, för att fånga alla elevers intresse och hjälpa dem förstå det generella, för att även kunna fokusera på det detaljerade. Vi tog då ett exempel på några elever som kommer in efter en rast och diskuterar bandy. Om vi då under lektionen vill tala om energi, eller om vi gjort det under en tidigare lektion, skulle detta vara ett ypperligt tillfälle för oss att använda oss av elevernas egna intressen för att nå fram till dem. Vi skulle kunna använde bandybollen som ett exempel och diskutera varför den rullar och varför den gör det på olika sätt beroende på hur man träffar den med klubban, t.ex. Eleverna kan då uppfatta vad vi säger på ett annat sätt, eftersom det är något de kan associera och relatera till något de känner till och upplever i vardagen. Vi tror att fakta stannar kvar lättare och de når förståelse för den bättre om det kan kopplas till deras egna erfarenheter.

Vi tog även ett exempel från något en av våra handledare tog upp med sina lever, där vi kunde koppla Anderssons fyra överordnade begrepp. Den här läraren talade om frost på bilen och vad det innebar, i vilken vi kan finna diskussioner om både energi, materia, liv och teknik (dock livet något långsökt inom just detta): materia då det är frost på bilen; energi då det krävs mycket av detta från solen för att värma frosten tillräckligt för att smälta; teknik då ägaren till bilen kanske måste använda en människogjord skrapa för att få bort frosten ifall solen inte är tillräckligt varm eller personen inte hinner vänta (det krävs även energi för att genomföra detta); och liv då det är en levande varelse som arbetar för att skrapa. När vi skrapar kan vi tala om inte bara liv, utan även teknik, energi och biomekanik, då vi använder kroppen för att göra detta.

Vi diskuterade mycket under detta seminarium, men kom fram till att integration till största del är något positivt och att vi anser att vi som lärare skall lägga upp undervisningen för elever i tidiga åldrar med att först presentera helheten, för att sedan gå in mer detaljerat på de olika delarna vi vill fokusera på – vilket är precis vad vi även har gjort med detta inlägg, då vi började med att presentera vad vi diskuterade under seminariet (integration), för att sedan bryta ned det i delar och förklara vad vi kom fram till inom varje del!

/ Rosanna Pontén, Viola Johansson, Christina Johansson, Karin Widell, Sara Sjöström, Therese Skoglöf, Emelie Sieverthson, Sofia Wetterbro och Hanna Tornblad

En fundering...

Kristendomen -som ser världen som Guds skapelse, står i konflikt till den naturvetenskapliga synen på hur världen är beskaffad (evolutionen). Som lärare kommer vi att stöta på elever med olika religiösa bakgrunder som har andra synsätt än det naturvetenskapen står för. Vi kommer troligtvis att träffa på föräldrar som inte vill att deras barn skall lära sig om evolutionen. Så en fråga som vi inte hann att diskutera under seminariet men som jag funderar över är hur lärare bör bemöta dessa föräldrar? Hur tycker ni?

Litteraturseminarium den 20/1-2012

Litteraturseminarium (20/1-2012) utifrån Wickman och Persson (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan: en ämnesdidaktisk vägledning.

Under seminariet diskuterade vi ett antal frågor och kom fram till följande:

Det räcker inte med 3,5 års utbildning för att lärare ska ha kompetens i de sju olika kunskapsområdena som beskrivs i boken. Vi kom fram till att lärarutbildningen är grunden. Vi är inte färdiga lärare när vi har gått klart utbildningen utan lärandet i yrket är livslångt. När vi kommer ut i arbetslivet kan vi börja tillämpa de metoder och modeller som utbildningen har gett oss.  Vi har inte lärt oss allt genom utbildningen. Dock är det inte fler år i utbildning som behövs utan det är viktigt att blivande lärare får komma ut i skolan och testa sig fram för att få ökad kompetens i de sju kunskapsområdena. Det är viktigt att skaffa sig relevanta erfarenheter i arbetslivet eftersom vi tror att yrkeserfarenhet ökar lärarens kunskap i de olika kunskapsområdena. Att gå fortbildning och kompetensutveckling ökar också lärarens kunskap.

Vi diskuterade vilka metoder läraren kan använda sig av i undervisningen och hur man kan anpassa experimenten så att det passar alla elever. Det går inte att anpassa sin undervisning så att det ska passa alla elevers behov dock kan läraren sträva efter det. Det är viktigt att variera innehållet och metoden. Eleverna har olika erfarenheter av ett fenomen. Svårigheten ligger i att läraren behöver variera sin metod och kunna förklara ett fenomen på olika sätt. Läraren ska alltid göra sitt bästa för att det ska bli så bra som möjligt för eleven. Det är betydelsefullt att varva praktiskt och teoretiskt arbete och att vara ute och inne i undervisningen.  Läraren är inte begränsad av materialet utan det är bara fantasin som sätter gränser. Vi har också kommit fram till att det finns nästintill obegränsat med material som en lärare kan använda sig av. Det är viktigt att läraren visar eleverna vad det är eleverna ska kunna. Det kan också behövas flera olika experiment för att förklara ett fenomen. Det är då viktigt att förklara hur de olika experimenten kopplas samman.

Vi anser att det ska finnas en balans mellan lärares kreativitet och bra no-utrustning. Om läraren ska använda sig av no-utrustning är det viktigt att läraren vet hur utrustningen ska användas. Vi tror att det är ofta förekommande att lärare använder sig av tekniskt material för att studera och förstå naturvetenskapen.  Utrustningen ska även vara enkel för eleverna att använda. No-utrustningen kan inspirera och motivera eleverna. Detta kan också läraren göra genom att vara kreativ och fantasifull.  Lärares erfarenheter är också betydelsefullt.

Under seminariet diskuterades även om de sociala egenskaperna är viktigare än ämneskunskaper. Vi kom fram till att det beror på elevernas ålder.  Det är viktigare med de sociala egenskaperna i de lägre åldrarna. Lärarna måste bemöta eleverna på ett bra sätt och även få med sig eleverna. De sociala egenskaperna är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta till sig ämneskunskaper. Därför behöver lärarna en social kompetens och även lära sina elever detta.

//
Grupp 1a- Emelie Sieverthson, Therese Skoglöf, Rosanna Pontén, Viola, Christina Johansson
Grupp 1b- Hanna Tornblad, Karin Widell, Sara Sjöström, Sofia Wetterbro,

HEJ !

VÄLKOMNA till våran nya blogg om naturvetenskap och teknik !!