Sammanfattning blogg

Här kommer en Wordle som sammanfattar vår blogg!

Balthazar

När vi besökte Balthazar science center var det först en elevens val-grupp och sedan en grupp från förskolan. Elevens val-gruppen fick bygga bilar och sedan koppla till motorer. Gruppen från förskolan var där på ett upptäckarbesök. Det var kul att se att barnen fick uppleva, utforska och upptäcka naturvetenskap och teknik på egen hand och även med hjälp av pedagoger. Det verkade som att alla barnen tyckte det var roligt vilket ger de en positiv syn på naturvetenskap och teknik. Jag tror vi alla kan rekommendera att skolklasser ska åka dit då de får ut så mycket av det.

Vi tyckte också det var roligt att upptäcka och utforska ;)

Exkursion 15 maj 2012

Här kommer lite från den andra exkursionen

Bilder, se länken nedan.

Garparör - Rånna

Vandring från Garparör till Rånna.

Det var en trevlig vandring och vi hade verkligen tur med vädret! Det var flera stopp på vägen där vi fick information om platsen och växtligheten runt omkring. Vi fick även olika uppgifter att genomföra/fundera över på de olika stationerna. Det var roligt då vi under denna exkursion fick många tips på lekar som vi kan använda oss av i undervisning med eleverna ute i naturen.

Vi har sett och/eller fått information om bl.a. tappningen av baltiska issjön, olika synsätt på hur skogen kan brukas, klapperstenar, bergarter, jordprofiler, hamlade lindar och andra träd, växter och tekniska konstruktioner.

Exkursion 8 maj 2012

Här kommer lite om exkursionen.

Bilder, se länkarna nedan.
Getaryggen 8 maj 2012
Cementabrottet 8 maj 2012

Naturreservatet Getaryggen

Träd och buskar som vi hittade var: ek, björk, alm, asp, lönn, rönn, bok, ask, lind, brakved, hassel, nyponbuske, hagtorn, gran och tall.

Växter som vi hittade var: ormbunke, maskros, vätteros, nässlor, lungört, skogsbingel (hona & hane), gullviva, vitsippa, blåsippa, lindblomma, tandrot, getrams, gökärt, viol och smörblomma.

Vi hittade även växter/växtdelar som vi kunde äta och dessa var: harsyra, smultron, hasselnötter, lindblomma, gökärt och nässlor

Vi pratade även om hur rullstensåsar blev till och om kamelandskapet.

Cementabrottet (stenbrott)

Det finns tre olika bergarter:

-          Magmatiska bergarter (från magman som kommer upp till ytan och stelnar)

-          Sedimentära bergarter (ofta platåberg där exempelvis kalksten och/eller alunskiffer som travats på varandra)

-          Metamorfa bergarter (bildas då magmatiska eller sedimentära bergarter utsätts för höga tryck och temperaturer) 

Det bildas bergarter hela tiden.

Diabasen är det lager som ligger längst upp som är svart och mycket hård.

Man kan läsa av landskapet, exempelvis om det finns en gammal stenmur kan vi veta att det varit ett gammalt jordbrukslandskap.

Naturen har en förmåga att komma tillbaka/”läka”. Vi kan förändra naturen till det bättre igen.

Vi fick även en genomgång om den geologiska tidsperioden.

ca 5 miljarder år sedan – jorden skapades
ca 3,5 miljarder år sedan – liv uppstod
ca 1700 miljoner år sedan – Prekambrium (urbergen)
ca 530 miljoner år sedan – Kambrium (sandsten)
ca 515-485 miljoner år sedan – Kambrium- ordovicum (alunskiffer)
ca 510-470 miljoner år sedan – Ordovicum (kalksten, blötdjur, dock inget liv på land ännu)
ca 500-430 miljoner år sedan –  Silur (lerskiffer)
ca 416-385 miljoner år sedan – Devon
ca 359-318 miljoner år sedan – Karbon
ca 300-270 miljoner år sedan – Perm (vulkanisk aktivitet, pangea, insekter)
ca 251-228 miljoner år sedan – Trias
ca 200 miljoner år sedan – Jura (Dinosaurie)
ca 100 miljoner år sedan – Krita (krokodil)
ca 65-5 miljoner år sedan – Tertiär (däggdjur, fåglar)
ca 2 miljoner år sedan – Kvartär (homo sapiens)
ca 100 år sedan – (traktorn)

Mina tankar och reflektioner om teknik

Under min VFU har jag kollat på hur teknik spelar in i elevernas arbeten. Teknik av olika slag synliggörs under lektionerna. Det kan vara en projektor, en cd-spelare eller datorer.  Men även vid producering av handskrivna texter pratas det om en teknik och då skrivteknik för att kunna forma och skriva bokstäverna.  Något som har slagit mig under mina VFU perioder under min lärarutbildning är kommuners olika satsning av IKT i skolan. På min förra VFU plats hade det satsats på en till en när det kom till datoranvändning. Den skolan hade också tillgång till flera smartboards och andra tekniska utrustningar. Men överlag kan jag se att IKT är något som är efterfrågat hos lärarna och de är intresserade och vill använda sig av teknik ur ett pedagogiskt syfte.  Jag kan se att lärare ser på teknik med positiva ögon, i alla fall om jag utgår från de lärare som jag pratat med.  Men hur väl tekniken är förankrad i undervisningen beror på skolans IT satsning.  Att använda sig av teknik och då menar jag t.ex. dator, projektor eller kamera i skolan verkar enligt mig skapa en lust och ett engagemang hos de flesta elever.  I undervisningen om naturvetenskap har jag t.ex. sett hur det använt sig av tekniker för att kunna skapa sig ett nytt papper från gammalt papper. Jag kan säga att teknik och dess användning i pedagogiska syften varierar både när det kommer till lärare och kommunen. Jag tror att det gäller att se teknikens möjligheter som något positivt vid skapade av lärandetillfällen. 

/ Sofia Wetterbro 

Inlägg inför exkursion från Grupp 1a

· Vulkanism, Pangea (Emelie)

Pangaea

Pangaea betyder hela jorden och är superkontinenten som var under mesozoikum. Detta var innan det blev dagens kontinenter. Det var två superkontinenter som drev ihop och bildade pangaea för 250 miljoner år sedan. Det medförde jordens största dödande av organismer, då 95%  dog ut.  Pangaea såg ut som en stort C och det finns fortfarande bergkedjor som bildades under denna tid. Dessa är exempelvis Appalacherna i Nordamerika och Uralbergen i Centralasien.

Klimatet på superkontinenten var varmt och torrt vilket påverkade djur och växter då det var brist på vatten. Det fanns ett hav som var runt Pangaea och sägs vara lika stort som alla nuvarande hav tillsammans. Superkontinenten Pangaea var dock inte den första superkontinenten på jorden.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pangaea


Vulkanism
” En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når ett kallare medium, såsom luft eller vatten.” (http://sv.wikipedia.org/wiki/Vulkan)

Vulkaner är som ventiler för den hettan som är i jordens inre då het bergartssmälta magma trängs upp till jordytan och kommer upp som lava vid vulkanutbrott. Vulkanism sker framför allt vid gränserna mellan jordskorpans plattor, i de oceanska ryggarnas mittpunkt och vid kontinentala riftzoner. Det som händer är att jordskorpan spricker och plattorna glider isär vilket gör att jordskorpan glider ner och smälter då upp till lava. <när vulkanism sker i mitten av de oceanska ryggarna så är det utmed sprickorna i havsbotten. <då bildas undervattenslava som blir stelt av det omgivande havsvattnet och får då en kuddliknande form.

Det finns även isolerade vulkaner som inte är vid en plattgräns utan är mitt på en platta. Dessa kallas för ”hotshots” (hetfläckar). Det som händer är att het magma i jordskorpan trängs upp och bränner sedan hål på jordskorpan.

Man kan inte svara på hur många vulkaner som är ”aktiva” då vissa vulkaner har utbrott ganska regelbundet medan andra kan ha utbrott med flera hundra år emellan.

När vulkanism sker i kontinenternas inre eller i riftzonerna så förekommer både basisk och sur magma. En del av de vulkaniska bergarterna i dessa miljöer har en sammansättning som är ovanlig då sammansättningen är med grundämnen som exempelvis natrium och kalium.

http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/vulkanerochjordbavningar/vulkanerochvulkanism.1070.html

· Istiden (Emelie)

Istid kännetecknas av att stora landsområden blir täckta med is. Detta sker under en period i jordens historia. Vi har många hört att det har varit fyra istider i historien, dock vet forskarna nu att det har varit fler än så. Det kommer komma en istid om ungefär 60 000 år men den kommer inte vara så kraftig. Begreppet istid betyder nedisning och avser både en nedisning och en längre period med flera nedisningar. 

Den istid som var senast kallas för Weichselistiden och började för ungefär 115 000 år sedan och slutade för 11 500 år sedan. Den täckte större delen av jordens landsområde med is. Weichselistiden täckte landskap från norra Tyskland och hela Skandinavium, dock inte de västra delarna av Jylland. Den äldsta istiden som vi vet var för cirka 1 miljard år sedan.

I Sverige kan man finna spår av den senaste istiden då nya jordarter och landskapsformer bildades. Jordarterna morän, isälvssediment och glacial lera bildades bland annat. Vi kan se landskapsformerna som bildades exempelvis rullstensåsar, dödisgropar och drumliner.

När en nedisning sker kan havsytan sjunka upp till 100 meter då vattnet blir till is. Det medför även att landområden trycks ned då isen blir tung.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Istid

http://sv.wikipedia.org/wiki/Weichsel_(geologi)

http://www.ostrom.se/fakta%20om%20istider.pdf

http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/jordtacket/under-istiden/index.html

· Fossil (Viola)

”Fossil är rester eller spår av djur och växter som bevarats i olika typer av sediment eller sedimentära bergarter som avlagrats någon gång i jordens historia”. Sedimenten förstenas ofta och omvandlas till kalkstenar, sandstenar, lerstenar, lerskiffrar, och tuffer.
Fossilen hjälper oss att förstå hur livet såg ut på jorden vid olika tidspunkter och även att förstå livets utveckling genom årmiljonerna. De kanske mest kända fossiler är dinosauriernas fossiler men det finns fossil av andra djur och växter. Fossillen kan bildas på några år eller
det kan ta mycket längre tid beroende på hur fort sedimenteringen sker, på miljöfaktorer som fuktighet och värme.

VÄXTERNA kan bevaras på olika sätt beroende på processen som ledde till att de blev fossiler. De blir inkolade, förkolande, förstenade eller bevaras som avtryck.

Inkolning. Växten blir inkolad om den faller till botten av ett hav, sjö eller flod och överlagras av sediment. På grund av faktorer som syrebrist och hög tryck blir växten inkolad (växten blir starkt tillplattad).
(Inkolat blad av en mesozoisk fröormbunke)

Avtryck (avgjutning). Växten blir inlagrad i sediment, ihoppressad och inkolad men sedan inte bevarad (det är bara avtrycket som består).

Förkolning.Fossila blommor, frukter och frön som är bevarade tredimensionellt tack vore en
process där blommorna, frukterna eller fröna var utsatta för vegetationsbränder och sen bevarats som träkol (de har hittats i Skåne).

Förstening. Försteningsprocessen innebär att växterna blir förstenade genom indränkning av
kiselsyrehaltigt eller kalkhaltigt vatten och det är silikaterna, karbonaterna
och järnet som är inblandade i försteningsprocessen.” Detkan ha skett medan de fortfarande levde, kiselhaltigt vatten sögs upp av växten, eller genom impregnering efter att de dött”. Det finns platser på jorden där det finns förstenade skogar på grund av vulkanutbrott som har
inbäddat skogarna i aska.

Bärnsten. Bärnsten är fossil kåda från barträden Pinus succinifera. Färgen är gul-brunaktig och kan hittas i form av oregelbundna klumpar eller i form av droppar och kan innehålla fossila rester av insekter och växter.
( Bärnsten som innehåller en insekt)

DJUR. När det gäller djurfossil bevaras endast de hårda delarna av djuret (ben, kotor, käke). Ett djur blir fossil om det hamnar i vatten och bäddas in i bottenslam.

Det finns så kallade ”levande fossil”, alltså arter som fortfarande lever men som finns bevarade även som fossiler. Exempel på ”levande fossil är Ginkoträdet (Ginko biloba), Kinesiskan sekvojan och det australienska barrträdet Wollemia. Wollemia fossilen fanns redan för 90 miljoner år sedan (en senare del av krita).
I Sverige hittades fossil av armfottingar, leddjur, bläckfiskar-ortoceratit(Skåne), tagghudingar(Skåne), trilobiter(Skåne) och graptoliter(Skåne).
I kalkstenen från Gotland hittades trilobiter, tagghudingar, blötdjur och enstaka fiskar.

Mest fossil finns det på Gotland, Öland och även i Närke finns en hel del (på Billingen och Kinnekulle). På en del platser det är olagligt att plocka med sig fossil. (Ortoceratit)

Referenser:

http://faktabanken.nu/sverigefossil.htm
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/fossil.321.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/B%C3%A4rnsten

· Landhöjning (Rosanna)

Landhöjning, eller postglacial landhöjning, är jordskorpans höjning i främst Skandinavien och Kanada efter nedtryckningen under den senaste istiden. Detta fenomen började man observera under 1700-talet, då man märkte att jorden höjde sig i Norden. Då trodde man att det var havsvattnet som sjönk undan och kallade fenomenet för ”vattuminskning”, medan vi idag vet att det är landet som höjer sig efter att länge ha varit tungt belastat av den kilometertjocka isen under senaste istiden. Landhöjningen sker inte i samma omsättning överallt, men är i Sverige störst i norra landet vid Bottenvikskusten (där landet höjer sig ca 1 cm/år).

Detta fenomen kallas postglacial landhöjning eftersom den är orsakad av att jordskorpan återvänder till ett automatiskt viloläge efter nedtryckningen av inlandsisen.
En annan slags landhöjning, orogenisk landhöjning, är den landhöjning som sker genom kontinentaldrift, alltså när jordens kontinenter rör sig mot varandra eller kolliderar vilket resulterar i att den ena kontinentalplattan skjuts upp på den andra. Det är så bergskedjor bildas, vilket kallas orogenes.
Norra Europa var under istiden täckt av 2-3 km tjock is. Denna tyngt tryckte ner jordskorpan och när isen sedan smälte började jordskorpan återta sitt ursprungliga läge, vilket resulterade i att landet började höja sig, vilket pågår än idag.
När isen smälte täcktes stora delar av jordskorpan av havet. Den högsta strandnivån efter istiden kallas ”Högsta Kustlinjen”, eller ”HK”. HK vid Skuleskogen vid Ångermanlandskusten är den allra högsta i Sverige, på ca 286 m över nuvarande havsnivå (men det har höjt sig ca 800 m sedan istiden), medan HK längst i söder ligger nära nutidens kustlinje. Områden som förr legat under havets nivå har – och fortsätter – successivt ”lyfts” över havsnivån.

Då istäcket var som tjockast i Skandinaviens centrala delar är landhöjning störst där. Jordskorpan idag höjs t.ex. ca 2 mm/år i Göteborgstrakten och ca 9 mm/år i Norrbottens kustland. I Skåne sker ingen landhöjning alls, utan en landsänkning på ca 1 mm/år.

Där landhöjningen pågått har älvar, åar och bäckar grävt sig djupare ner i jorden, vilket innebör att stabiliteten för slänterna har försämrats, av t.ex. ökad grundvattenströmning. Detta motverkas dock till viss del genom lägre portryck (sänkt grundvattennivå), vilket ger bättre hållfasthet i jorden.

http://www.ne.se/landh%C3%B6jning
http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=15100
https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Skred-ras-och-erosion/Varfor-intraffar-skred-och-ras/Landhojning/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Landh%C3%B6jning
http://sv.wikipedia.org/wiki/Orogenes 

· Kalkälskande växter (Therese)

Kalkälskande växter kallas också basofiler och är beroedne av en kalkhaltig miljö. Växterna påverkas av markens surhetsgrad struktur, värme och näring. Mycket kalk höjer ph-värdet vilket gör det enklare för växterna att ta upp näring från marken. Platser med hög kalkhalt är oftast väldigt artrika. Exempel på kalkälskande växter är lönn, olika orkideer, alm och krokus.

· Biotoper (Therese)

En biotop är en biologisk term för en speciell typ av omgivning där vissa organismer kan leva. Biotopens egenskaper påverkar på ett sånt sätt att endast vissa organismer mår bättre av att vara i denna omgivning. De grupper av organismer som bor i en biotop kallas för biocenos. I ett industriellt sammhälle som vi lever i är dessa biotoper påverkade av industriell verksamhet. Biotopens karraktär avgörs av abiotiska(fysiska och kemiska faktorer) och biotiska faktorer(levande organismer).

Källor: 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop (2012-05-01)

http://www.ne.se/basofil (2012-05-01)

http://basgrupp1aob.blogspot.se/2012/03/kalkalskande-vaxter-och-lundvaxter.html (2012-05-01)

· Skog: produktion & miljöhänsyn, vanliga träd (Viola)

Ungefär hälften av Sveriges landareal består av skog (23 miljoner hektar). Sverige är ett av världens skogrikaste länder och hälften av skogar har privata skogsägare medan 40 % ägs av privatägda eller stadsägda aktiebolag. En av Sveriges största skogsägare är det statliga aktiebolaget Sveaskog som äger cirka 15 % av den produktiva skogsmarken.

Nästan 40 % av allt virke som tas från skogen används i pappersmassaindustri. Historiskt sätt har virke används sedan länge som ved, till verktyg, redskap och inom byggbranschen. Under 1600-talet började produceringen av tjära och i slutet av 1800-talet ökade förbrukningen av sågtimmer. I början av 1900-talet expanderade massa- och pappersindustrin och då ökade frågan om trädmassa.

Angående produktionen är det räknat att ”ungefär hälften av det avverkade virket går till sågverken. Där sågas stockarna till brädor och plank. Det som blir över som flis, sågspån och bark används vidare. Flis går ofta till massaindustrin och blir papper. Sågspån blir skivor eller pellets. Bark eldas och blir energi, antingen i mindre värmepannor eller i stora värmeverk” (skogsstyrelsens hemsida).  Ungefär 8 % används tillvedeldning i småhus.

I skogsbruket används träden oftast innan de slutat växa. I norra Sverige brukar träden sågas när de är 90 till 120 år gamla medan i södra Sverige när de är 70 till 90 år gamla.

Skogen producerar inte bara trämassa utan även bär (blåbär, lingon, hjortron) och svamp. En del svamparter är mycket beroende av skogen för att kunna spridas, eftersom svamparna inte växer med hjälp av fotosyntesen. Svamparna behöver fuktiga, skuggiga miljöer där de tar sin näring från jorden, från löv och rutna träd.

Ur natur och miljöhänsyn är det betydelsefullt att skogägaren tar hänsyn till miljö och natur när olika arbete genomförs i skogen. Insekter, fåglar och olika djur är beroende av skogar. Till ex. insekterna lägger sina ägg i död ved. Äggen utvecklas till larver som blir mat för vissa fåglar som äter insektslarver. Därför är det viktigt att en del döda träd, stubbar och kvistar lämnas kvar i skogen.
Det är också viktigt att undvika att såga riktigt gamla träden, för att i dem finns ofta olika fågelbo (i tallar brukar kungsörnen och andra rovfåglar bygga bo).

I Sveriges skogar finns barrträd och lövträd. De vanliga träden i Sverige är: al, alm, ask, asp, bok, björk, bok, hägg, kastanj, lind, pil, lönn, ek, sälg, jolster, gran, lärk, tall. Granen är ett av de vanligaste träden i Norden.  En del träd har bär som blir föda för flera arter i skogen (rönn, en, hassel, oxel).
Tallens kådan är antiseptisk, antibakteriell och är även effektiv mot vissa svampinfektioner. Den innehåller ett biologisk aktivt ämne som heter fytoncid och som är en naturlig antibiotika. Fytoncidernas egenskap är att förhindra utvecklande av mikroorganismer. Tallskogen kan under ett dygn sprida ut cirka 5 kg flytande fytoncider, medan enskogen cirka 30 kg. Därför är det ett faktum att i barrskog är luften mycket ren (nästan steril).
Referenslistan:
http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Skog-i-Sverige/Fakta-om-skogen/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_vanligaste_tr%C3%A4den_i_Sverige
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4d
http://www.greenmama.se/f--fytoncider-i-129.aspx
http://neostoric.se/hur-en-promenad-i-skogen-kan-radda-ditt-liv/
http://www.norgig.com/national/se/old_trees.html

· Allemansrätten (Christina)

Allemansrätten är inskriven under Sveriges rikes lag. Begreppet allemansrätten uppkom efter en fritids utredning 1940- . Den ger oss frihet att relativt fritt röra oss i skog och mark oavsett vem som äger marken. Men grundregels är att man måste respektera naturen och inte förstöra eller störa naturen och djurlivet i skog och mark. I allemansrätten finns en del gråzoner där saker inte är tillåtna men ändå inte förbjudna heller.  Allemansrätten är en gammal unik tradition som vi har i Sverige. Man får röra sig fritt i naturen och man fritt plocka bär och svamp i skogen till husbehov. Förr i tiden var viktigt för många familjer att kunna dryga ut matförråden på dessa sätt. Samhället ser annorlunda ut i dag än när allemansrätten kom till. Man använder sig av skog och mark på nya sätt inom tillexempel upplevelse industrin, terrängcykling, man åker snöskoter, ökad turism, Bärplockare lockas från andra länder med syfte att tjänar pengar på verksamheten. Så var det inte tänkt att man skulle använda den frihet allemansrätten gav.

Allemansrätten omfattar följande områden: Att färdas i natur, Camping, Allemansrätten på vatten, Vad man får plocka, Elda med måtta, Hund jakt och fiske, organiserat friluftsliv.

Det är kommunerna som har det lokala ansvaret för friluftsliv, naturvård och turism. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret för naturvård och friluftsliv de är också tillsynsmyndighet för frågor som rör lagstiftning i anknytning till allemansrätten. Naturvårdsverket för tillexempel miljöfrågor, allemansrätt, friluftsliv, jakt, naturvård och fjällsäkerhet och de ger ut information om allemansrätt, natur och naturvård.

I Sverige finns det även en mängd organisationer och föreningar som har intresse av natur och miljö. De kanske utövar sin idrott eller intresse i vår natur och är på så sätt mån om vår allemansrätt.

· Rullstensås (Christina)

När inlandsisen smälte, uppstod älvar under det kilometer tjocka istäcket. De kraftiga strömmarna, gjorde att sten och grus följde med och slipades runda. Igenomskärning av rullstensås kan man tydligt se att stenarna är sorterade de grövsta ligger underst(block, stenar,grus och sand) och de minsta överst. Vid isens kant mynnade älvarna ut och lämnade efter sig åsar av rullsten. Åsarna kunde vara ca 10 meter höga och de hade smala ryggar som kunde sträckte sig flera mil i riktningen Nordväst- sydost detta på grund av att inlandsisen smälte av i den riktningen. Rullstensåsarna förekom både där isen smält av på land och i vatten. Åsar som uppkom under vatten var oftast plattare för att vågorna plattat ut marken under landhöjningens gång. Rullstensåsarna har genom tiderna haft stor betydelse för människorna. De har används som transport vägar, man slapp bakhåll åsarna gav god uppsikt. Åsarna gav god dränering. Tidig bebyggelse fans runt åsarna då bördig jord avlagrats runt åsarna vid uppkomsten. Här kunde man odla. I rullstensåsarna fans även rikligt med sand och grus som kunde användas till vägbyggen. Åsarna har även stor betydelse vad det gäller vattenförsörjning. Regnvatten rinner lätt ner genom stenarna men hindras att rinna ut och undan genom lerjord son finns runt åsen. På så sätt fungerar de även som vattenreservoarer. Bland Sveriges största ås är Badelundaåsen den sträcker sig mellan Nyköping och Siljan.  

Bilderna kunde inte visas. För att se bilderna gå in på grupp 1a blogg - http://ntgrupp1a.blogspot.se/

Karins lektion om värmeledning

Då klassen är ganska stor (26 elever) genomfördes lektionen om värmeledning i två halvklasser (40 min x 2). Jag kan börja med att berätta att den andra lektionen gick åt skogen! Det var dagens sista lektion och eleverna var trötta. Klassens coola kille satte standarden för lektionen när han ställde upp en pall på bordet som han vägrade ta ner. Min handledare tog ut honom varpå alla andra brast ut i skratt. Det var svårt att få de andra att bli fokuserade igen efter det och en del fortsatte att provocera mig resten av lektionen. Några gånger var jag nära på att storma ut ur klassrummet, men istället bet jag ihop och försökte att behålla lugnet och inte tappa tråden. Lektionen genomfördes och min handledare skällde lite på eleverna efteråt och tyckte att de betett sig illa. Då blev de allt lite röda om sina små kinder.

Efter att eleverna gått hem och jag fått uttrycka min uppgivenhet till min handledare, som menade på att det var mer kaos i mitt huvud än vad det var på riktigt, fick jag trösta mig med att det var en erfarenhet rikare i alla fall.

Hur som helst, lektionens genomförande och upplägg:

Jag började med att skriva upp lektionens mål på tavlan: undersöka olikq materials egenskaper. Vi pratade lite kort om begreppen undersöka, material och egenskaper.

Jag valde sedan att presentera ett elevnära ”problem” och sa att eleverna skulle tänka sig att de var ute i skogen och grillade korv. För att inte bränna sig på elden behövs en pinne att sätta korven på. Jag visade de fyra olika materialen (glas, trä, koppar och järn) som jag hade med mig och sa att eleverna skulle tänka sig att de hade fyra pinnar av de materialen och frågade: vilken av dessa pinnar passar bäst att sätta korven på? Varför? Eleverna hade lite olika tankar men hade svårt att svara på varför de trodde som de trodde. 

Jag frågade sedan vad som skulle hända om man stoppade ner materialen i varmt vatten. Någon trodde att de skulle börja brinna. Någon att de skulle smälta. När en elev sa att de skulle bli varma frågade jag om alla skulle bli lika varma. En elev trodde att koppar skulle bli varmast, eftersom att hans kompis hade berättat för honom att mörka saker sög åt sig värme (vilket ju också är sant -men det har inte med värmeledning att göra, utan strålning) och han tyckte att kopparstaven var lite mörkare än de andra.

Två och två fick de sedan undersöka detta. De formulerade hypoteser (på en skala kallast – varmast, och förklara varför de trodde så), genomförde experimentet, skrev vad de fick för resultat och om hypotesen stämde med resultatet.

I slutet av lektionen hade vi en gemensam diskussion. Jag frågade vad eleverna fick för resultat och skrev upp det på tavlan (i en skala från kallast – varmast). Jag berättade att detta berodde på någonting som kallas för värmeledningsförmåga och att koppar har bäst värmeledningsförmåga och trä sämst av dessa material. 
Under diskussionen diskuterade vi ett par av elevernas hypoteser, som gick att härleda till två andra teorier (värmekapacitet och strålning).

Under diskussionen kopplade jag även tillbaka till korvgrillningen. Denna gång kunde de förklara att en pinne av trä skulle passa bäst att sätta korven på, för att trä leder värme dåligt. När jag frågade varför inte koppar skulle passa bra svarade de att man skulle bränna sig, för koppar leder värme dåligt. Detta tyckte jag visade att de gick förståelse för att olika material leder värme olika bra.

Jag frågade eleverna om de kände till några material som de kunde tänka sig leder värme bättre än koppar och sämre än trä. Någon sa till exempel att metaller leder värme bättre än koppar. Jag berättade då att både järn och koppar var metaller och att det stämmer att metaller är bra värmeledare. Jag berättade att det bara fanns ett ämne som leder värme bättre en koppar och frågade om de visste vilket det var. De chansade lite och en elev trodde att det var guld. Jag sa att det var något annat material som man kunde ha som smycke. Många sa då: "silver!" Vi pratade även om det finns material som leder värme sämre än trä. En elev gav förslaget plast. Jag var lite osäker och sa att det stämmer att plast leder värme dåligt, men att jag inte var helt säker på om det leder värme bättre eller sämre än trä men att det nog inte var jättestor skillnad.

Jag frågade eleverna om de brukade dricka varm oboy. Några gjorde det. En del föredrog kall. Här uppstod en diskussion om vilket som var bäst- varm oboy eller kall oboy. Jag fick snabbt avbryta diskussion och frågade: om man har två glas med varm oboy, ett med en silversked i och en med en träsked i, vad kommer då att hända? De verkade vara eniga om att silverskeden skulle bli varmast. Jag frågade sedan vad som skulle hända med oboyen, och sa att någon skulle svalna snabbare än den andra. Detta var inte var lika självklart och eleverna var lite osäkra. Jag förklarade att den oboyen med silverskeden skulle svalna fortare, för att silverskeden drar till sig mer värme och leder ut värmen i luften.

Trots en dålig andra lektion (första gick faktiskt rätt bra) är jag nöjd med upplägget och tycker att många visade förståelse för begreppet. Ett exempel var när det gick upp ett ljus för en elev som fick en liten aha-upplevelse: ”Aha! Är det därför skeden alltid blir så varm?!”

/Karin